Guide till affärskontinuitet och prestanda inom hälso- och sjukvården

Inom vårdinrättningar är hög tillgänglighet av system en viktig faktor för intäkter och patientsäkerhet och tillfredsställelse. Tre viktiga kritiska framgångsfaktorer måste hanteras för att uppnå säkerhets- och tillgänglighetsmål. Dessa inkluderar att överskrida anläggningens nivå av regelefterlevnad, en koppling av affärsfördelar till underhållet av en säker och en "alltid på" ström- och ventilationsmiljö, och ett förnuftigt förhållningssätt till teknikuppgraderingar som inkluderar nya strategier för att "sälja" tekniska förbättringar till chefer. Den här referensguiden ger rekommendationer för att identifiera och åtgärda vart och ett av dessa problem.

Den verksamhetskritiska karaktären hos sjukhus och sjukvårdsinrättningar kräver att intressenter bygger sin verksamhet kring en filosofi om hög tillgänglighet av tjänster. På den fysiska nivån innebär detta design och distribution av data- och kraftnätverk som stöder tillgänglighet, affärskontinuitet och katastrofåterställningsmål. Faktum är att termerna "katastrofåterställning", "affärskontinuitet" och "tillgänglighet" alla är något olika men är nära besläktade. Dessa termer innebär ett ekosystem som alltid är på och i drift och vars drifttid är avgörande för de aktörer som utgör delarna av det ekosystemet.

När det gäller sjukvårdsinrättningar, om den fysiska infrastrukturen för elkraft, kylning och datorkraft fungerar (eller inte) är direkt kopplad till säkerheten för människoliv och lönsamheten för institutionen. De flesta sjukhus och kliniker använder generatorer och UPS-produkter (Uninterruptible Power Supply) för att skydda mot katastrofer och avbrott, men generellt sett finns det ingen enskild produkt eller procedur som skyddar en hel anläggning. Istället finns det lager av skydd, redundanta system i de mest kritiska områdena på sjukhuset och flera procedurer, standarder och regler att följa. I händelse av faktiska skador från katastrofer måste rutiner för systemåterställning också vara tydligt definierade. Vårdinrättningar har exceptionellt låga toleranser för strömavbrott. Mindre fluktuationer kan påverka de känsliga spänningskraven för till exempel MRT- och CT-skannrar. Mer omfattande strömhändelser kan påverka livsuppehållande system, såväl som kritiska tillhörande infrastruktursystem som HVAC, kommunikation, registerhantering och säkerhet.

En verklig katastrofåterställningsstrategi måste vara holistisk. Planen ska ta hänsyn till hur viktiga anläggningssystem samverkar och stödjer varandra. Detta inkluderar den elektriska arkitekturen, byggnadsledningssystemet, värme-, ventilations- och kylkontrollerna, belysningssystemen, datacentret och sjukhusets informationssystem, säkerhetskameror och passersystem, medicinsk utrustning och modaliteter samt specialiserade system för kritiska områden som t.ex. som operationssalar. I takt med att tekniknätverk utvecklas, blir förmågan att säkerställa tillgängligheten för både affärsprocesser och den tekniska ryggraden som stöder dessa processer allt mer kritisk.

Affärsspecifika trender inom hälso- och sjukvårdsbranschen, inklusive en åldrande befolkning, krympande budgetar, ökande patientpopulation, tillväxt av öppenvårdsanläggningar, behovet av handlingsbara data, övergång till digitala och mobila teknikplattformar, regelefterlevnad, förebyggande av vårdförvärvade infektioner, förbättrad sängomsättning och behovet av ökad effektivitet i sjukhusdriften driver på nya sätt att hantera och anpassa vårdinrättningar. Ny teknik har förändrat vårdadministrationsmetoder och sätten som patienter får tillgång till sjukvårdstjänster på.

Läs också: Leverera banbrytande digitala upplevelser

Ladda ner för att läsa hela vitboken om Guide till affärskontinuitet och prestanda inom hälso- och sjukvården